Låt oss inte svika människor

I veckan var jag med om en händelse som återigen fick mig att reflektera över vad vi som kyrka i Sverige egentligen ger för bild av oss själva och av Jesus. Det kom ett mail från en lärare på en gymnasieskola i södra Skåne, som ville att jag skulle komma till hens religionsklasser för att föreläsa om EFS och den protestantiska kristna tron. Jag blev givetvis glad och svarade ja, men blev samtidigt nyfiken på hur det kunde komma sig att hen kände till EFS och ville ha en föreläsning om just EFS. Svaret jag fick var sannerligen tankeväckande. Jag citerar:

Jag vet inte mycket om EFS annat än att ni verkar inom ramen för Svenska kyrkan. Men där är jag också nyfiken på hur detta sammarbete egentligen fungerar o s v. Som jag berättade tidigare jobbar jag mycket med gästföreläsare och ibland studiebesök. Har haft olika personal från Svenska kyrkan lokalt på besök – underbara personer. Min uppfattning är dock att Svenska kyrkan är försiktiga med att prata Gud, religion m m. Ibland kan man undra om de ens tror på Gud om inte någon ställer en rak fråga. När jag ställer Svenska kyrkan mot Katolska kyrkan blir skillnaden då så total i detta avseende. Så min tanke var nu att hitta en protestantisk riktning som inte på samma sätt “ber om ursäkt” för sig. Och då landade jag i EFS. Hur verkar detta? Och hur ser du på min “analys” av Svenska kyrkan?

Ja, jag kunde faktiskt inget annat än att hålla med honom i hans enkla “analys” av Svenska kyrkan, och samtidigt känna mig väldigt ledsen över konstaterat faktum. När jag läste upp detta för en av mina kollegor i Betaniakyrkan utbrast denne: “Svenska kyrkan sviker ju människor!” Och ja, jag kunde tyvärr bara hålla med om det också.

När människor ber oss om besked, när de verkligen vill veta vad vi tror på – då får vi inte svika dem, kära vänner. Jesus Kristus är alltför dyrbar för att tystas ned. Vi har all rätt att vara stolta över Honom och i Honom. Jag har all förståelse för att det är svårt att själv initiera samtal om tro och Jesus med våra medmänniskor. Men när vi får direkta förfrågningar om att göra just det – låt oss då för Guds skull ta de möjligheterna!

Om inte vi berättar och är tydliga med vår tro, så kommer människor i längden att tappa intresset (vilket exemplet med den här gymnasieläraren verkligen illustrerar). Då kommer människor till sist inte fråga efter kyrkan längre, vi blir totalt ointressanta och än mer marginaliserade. Nej, om vi vill att människor ska se och komma till tro på Jesus Kristus, så behöver vi ta chanserna när de kommer. Kanske blir det det enda tillfället för eleverna i dessa tre gymnasieklasser att få höra talas om Jesus, och få träffa en person som lever i tron på Honom och i gemenskap med Honom?

Låt oss stå upp för Jesus och låt oss inte svika människor, som verkligen vill veta!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s